Värdera företag
Ett ungefärligt värde på ett lönsamt bolag, utifrån rörelseresultatet och branschen. Gratis, utan inloggning, och varje steg i beräkningen visas.
Ungefärligt företagsvärde
1,3 MSEK till 2,0 MSEK
Så räknade vi
| Rörelseresultat, ett år | 500 000 kr |
| Normaliserat resultat | 500 000 kr |
|---|---|
| Utgångsintervall för byggföretag | 3x till 4,5x |
| Litet resultat, under 1 MSEK | −0,5x |
| Multipel | 2,5x till 4x |
Ett ungefärligt intervall för samtalet, inte en värdering. Det slutliga priset beror på bolaget, villkoren och förhandlingen.
Räkna på finansieringenFrån Övertags värderingskalkyl på overtag.se. Öppna den med samma siffror: https://www.overtag.se/vardera-foretag?r1=500000&bransch=bygg
Så räknar kalkylatorn
Lönsamma ägarledda bolag värderas oftast med en resultatmultipel: det normala rörelseresultatet gånger en faktor som speglar risken och framtidsutsikterna. Ett bolag med ett stabilt rörelseresultat på 2 MSEK och en multipel på 4 har ett företagsvärde kring 8 MSEK. Det är den vanligaste metoden vid överlåtelser av mindre bolag, och den som köpare, mäklare och banker börjar med.
- Normalisera resultatet. Vi tar snittet av de år du fyller i och justerar för ägarens lön. Tar ägaren ut en lön under marknadsnivå ser resultatet bättre ut än det blir för en ny ägare som måste anställa en vd, så skillnaden dras av med arbetsgivaravgifter.
- Välj ett utgångsintervall. Varje bransch har ett eget intervall. Utan bransch använder vi 3 till 5 gånger, vilket är vanligt för lönsamma bolag med några MSEK i resultat.
- Justera för det som påverkar priset. Storlek, ägarberoende, kundkoncentration, återkommande intäkter och trend flyttar intervallet uppåt eller nedåt.
- Lägg till nettokassan. Företagsvärdet gäller verksamheten. Aktievärdet, det köparen betalar för aktierna, är företagsvärdet plus kassa minus räntebärande skulder.
Varför rörelseresultat och inte omsättning?
Två bolag med samma omsättning kan vara värda helt olika mycket. Det köparen betalar för är förmågan att tjäna pengar, inte försäljningen i sig. Därför bygger kalkylen på rörelseresultatet, alltså resultatet före räntor och skatt (ofta kallat EBIT). Ett undantag är branscher där kunderna betalar varje månad, som redovisningsbyråer, där priset ibland uttrycks som en andel av årsomsättningen. Även där styr lönsamheten vad andelen blir.
Vad påverkar multipeln?
| Höjer värdet | Sänker värdet |
|---|---|
| Avtal och återkommande intäkter | Enstaka uppdrag och projekt |
| Många kunder, ingen som dominerar | En kund som står för en stor del av försäljningen |
| En ledning och personal som klarar sig utan ägaren | Ägaren sköter försäljning, offerter och kunder själv |
| Växande resultat | Fallande resultat eller en krympande marknad |
| Ett större resultat, fler möjliga köpare | Ett litet resultat, få möjliga köpare |
| Moderna maskiner och system | Ett uppdämt investeringsbehov |
Utgångsintervall per bransch
Intervallen är våra bedömningar för ett lönsamt, ägarlett bolag med några MSEK i rörelseresultat, baserade på publicerade tumregler för mindre bolag i Sverige. Mäklare och rådgivare anger ofta 3 till 5 gånger rörelseresultatet för mindre bolag inom handel, bygg och tjänster, lägre för restauranger och högre för bolag med avtalade intäkter och tillväxt (till exempel Allt om företagande och Bolagsplatsen). De är inte statistik över genomförda affärer.
| Bransch | Gånger rörelseresultatet |
|---|---|
| Begravningsbyråer | 4 till 6 |
| Industriservice och installation av maskiner | 4 till 6 |
| IT-konsulter | 4 till 6 |
| Redovisningsbyråer | 4 till 6 |
| Tekniska konsulter | 4 till 6 |
| Veterinärkliniker | 4 till 6 |
| Partihandel | 3,5 till 5,5 |
| Tandvård | 3,5 till 5,5 |
| Verkstadsindustri | 3,5 till 5,5 |
| Bemanning och rekrytering | 3 till 5 |
| Campingplatser | 3 till 5 |
| Elinstallatörer | 3,5 till 5 |
| Fastighetsservice | 3,5 till 5 |
| Förskolor | 3 till 5 |
| Hotell | 3 till 5 |
| VVS och ventilation | 3,5 till 5 |
| Bilhandel | 3 till 4,5 |
| Bilverkstäder | 3 till 4,5 |
| Byggföretag | 3 till 4,5 |
| Fysioterapi och friskvård | 3 till 4,5 |
| Golv och plattsättning | 3 till 4,5 |
| Gym och träningsanläggningar | 2,5 till 4,5 |
| Hemtjänst och hemomsorg | 3 till 4,5 |
| Mark och anläggning | 3 till 4,5 |
| Plåtslagerier | 3 till 4,5 |
| Städföretag | 3 till 4,5 |
| Bagerier | 2,5 till 4 |
| Byggsnickerier | 2,5 till 4 |
| Livsmedelsbutiker | 2,5 till 4 |
| Måleri | 2,5 till 4 |
| Trafikskolor | 2,5 till 4 |
| Tryckerier | 2,5 till 4 |
| Åkerier | 2,5 till 4 |
| Blomsterhandel | 2 till 3,5 |
| Frisörer | 2 till 3,5 |
| Restauranger och caféer | 2 till 3,5 |
| Skönhetsvård | 2 till 3,5 |
Andra sätt att värdera
- Substansvärde: tillgångarna minus skulderna, justerat till marknadsvärde. Används för bolag med svagt resultat, för fastighetsbolag och som golv för priset.
- Kassaflödesvärdering (DCF): framtida kassaflöden omräknade till dagens värde. Vanlig för större bolag och för bolag i snabb förändring, men känslig för antagandena.
- Jämförbara affärer: vad liknande bolag har sålts för. Det bästa underlaget när det finns, men priser på privata bolag är sällan offentliga.
När kalkylen inte räcker
Kalkylen ger ett intervall för samtalet, inte en värdering. Innan du lägger ett bud behöver du gå igenom bolaget ordentligt: resultatet år för år, engångsposter, kunderna, avtalen, personalen och investeringsbehovet. Läs guiden om due diligence, räkna på finansieringen och ta hjälp av en revisor eller rådgivare.